Hur blev det så här?
Ja, det är väl vad man säger när saker inte blir som man tänkte sig. Mitt tänkande kom av sig mitt i rysslandsresor, midsommarfiranden och kvartsfinalsförberedelser. Likaså däremellan verkar även Sveriges fotbollslandslag tappat fotfästet, inte för att vi spelade dåligt, för det gjorde vi verkligen inte. Men i direkt avgörande utslagsmatcher är det alltid små marginaler, och ännu fler om man helt enkelt inte vinner på ordinarie tid.
Idag ska ni få gruppavslut, åttondelsfinaler, kvartsfinaler och en massor av tankar så ser vi hur resterande rapportering fortlöper sedan. Så jag ber om ursäkt, men här kommer ni få läsa MYCKET text, orkar man inte igenom på ett försök så går det med fördel att dela upp i flera sittningar.
Vad bör vi då ta med oss från gruppspelen?
Kanske något sådant här: Det viktigaste är att gå vidare. Danmark vann en match – vidare lätt som grupptvåa. Sverige hade knappt bollen på tre matcher, vidare som gruppetta. Italien, Nederländerna och Belgien briljerar och vinner 3 av 3. Ungern är de som åtminstone efter förväntningar och truppvärde jämfört med sina resultat såg bäst ut i sin grupp, de åkte ur. Oavgjort mot både Frankrike och Tyskland räcker inte för avancemang, även om det troligtvis är större resultat än vad exempelvis Tjeckien, Kroatien (vinst mot Skottland, lika mot varandra), eller Ukraina (Förlust mot Nederländerna och Österrike men vinst mot Nordmakedonien) levererat. Ungern är utan tvekan det land som inte gick vidare som kan hålla fanan högst. Gruppspelets största ögonblick var troligtvis det när Ungerns landslag stod kvar på plan i Budapest efter 1-1 mot Frankrike och sjunger nationalsången en andra gång tillsammans med fulsatta läktare.
Gruppspelets till slut ända riktigt usla lag visar sig vara Turkiet som går ut på 0 poäng och -7 i målskillnad efter 3 matcher. Slutsatsen är enkel, se till att gå vidare genom att göra det som behövs, framförallt när det är ”så här enkelt rent matematiskt”. Sedan är ju saker aldrig lika enkelt på plan där det faktiskt står 11 motståndare (för det mesta) som gör allt för att säkra sitt, och ta ditt.
Åttondesfinaler –
ju större dem är, desto tyngre faller dem
Vad händer?! Det här målsnåla kontrollerandet är som bortblåst. Varje spelare och lag offtar liv och lem (bokstavligt talat, hur många skador har det blivit, något slags rekord?) för att göra mål och säkra sina avancemang! 27 mål på 8 matcher, i rena utslagsmatcher, en 0-4 och två 3-3 resultat på ordinarie tid? Inför mästerskapet såg jag inte hur någon skulle ro på Frankrikes trupp eller bästa 11. Kanske Portugal då… Nu åkte bägge ut
Att Danmark inleder turneringen med två förluster, först mot Finland och sedan Belgien, men sedan varvar up genom att säkra avancemang med 4-1 mot Ryssland, och följa upp det med 4-0 mot Wales. Det är starkt och imponerande.
Italien såg inte lika imponerande ut när de klev ut mot Österrike som de gjort i gruppspelet, men en Marco Veratti som kliver in i elvan blev lite obalans på mittfältet och även om man såklart spelar bra fotboll är det inte alls samma flygande spel. Lite byten, fixa balansen och in med löpkraft i Chiesa så löser man ändå avancemanget i förlängningen.
Nederländerna – Tjeckien var en match som hade en mycket oväntad vändning och avslutning. Nederländerna börjar bra men Tjeckien lyckas neutralisera mycket av deras anfallsspel och matchen går i stiltje. Sedan gör De Light en idiotgrej och slår bort bollen med handen, rött kort och hej då Nederländerna.
Belgien-Portugal där Belgien för dagen är kort och gott effektiva. De gör 1-0 sedan ligger de på rulle under tiden som de nästan kör en matchplan likt Sveriges mot Spanien. Portugal vinner skotten med 3-4 gånger fler än Belgien, ändå känns Belgien närmare fler mål än Portugal.
Kroatien – Spanien var en fullständig rysare som slutar 3-3 där jag tror att nästan alla när tipsresultatet var klart och förlängningen började ändå höll en tumme för Kroatien. Tyvärr räkte inte det till och de botrillande Spanjorerna slängde in två mål i förlängning och avancemanget var klart målvaktstabbar och slarv till trots.
Den största smällen! Frankrike – Schweiz, nog släpper Frankrike in Schweiz, allt ser stängt ut när man leder med 3-1 med bara 20 minuter kvar. Sedan får Schweiz lillfingret och sväljer hela handen. stora syndabocken blir Adrien Rabiot som är otroligt loj i sitt vikarierande på vänsterbacken, sällan man ser en spelare bli så rättvist sågad för en insats på den här nivån i ett lag som normalt bara vinner. Men där ser man vad som händer i en lagsport när inte alla tar jobbet, alla i Frankrike är världsklass, alla vill vinna, men med några få som inte riktigt tar jobbet 100%, då räcker man inte till mot ett bra Schweiz som tar jobbet.
England-Tyskland var på förhand en match som kunde gå åt vilket håll som helst, men när matchen spelades var den inte det. England kontrollerar denna mtchen från start till mål och om Tyskland hade vunnit denna hade det vart årets rån. Helt plötsligt börjar Englands roterande i gruppspelet och hållna nollor se ut som genidrag. Försvaret är ramstarkt och många spelare har energi kvar med sig in i matcerna.
Sverige – Ukraina
Vi åkte ut mot Ukraina, som ska ha beröm för sin insats, vi ger dem väldigt lite att jobba med, men de löser det på ett utmärkt sätt och tar den chansen de får. Vi borde med lite mer marginaler vunnit denna match under ordinarie tid, tyvärr hade vi inte det idag. Många kritiserar att vi inte gjorde byten tidigare, det tänker inte jag göra. Jag känner när vi vill göra mål och ligga på att vi vill ha de farligaste spelarna på plan, de som kan skapa magi från ingenting. Just nu har vi ett antal spelare som är ett snäpp upp från övriga. Forsberg är självskriven, Isak är en kommande världsstjärna över lång tid om inget oförutsett händer, Kulusevski är ett fullständigt monster för motståndarna, han löper upp stora hål, han vinner dueller, är taktiskt slipad och gör både mål och assist, vilken gubbe. I försvaret har vi Lindelöf som är en otroligt fin lirare även han. Sedan har vi massor av bra spelare runt dessa, jag uppskattar varenda en i hela truppen. MEN, nu ska vi jaga in ett mål, ja de på plan är trötta, men Sebbe Larsson är kapten och har bra koll på Zinchenko (som är grym!) under stora delar av matchen. Isak kan få fast boll, göra sin gubbe och borde vara vår målfarligaste spelare. Forsberg går på vatten. Kulusevski känns som att det är giftigt varje gång han får bollen. OM vi nu ska kasta in Quaison, Berg, eller Cleasson, vem ska vi ta ut? Rimligast hade vart en innermitt och flytta in Sebbe? Men Zinchenko då om vi slänger in mer offensiv kraft, kanske fel val? Dessutom spelar både Albin och Koffe riktigt bra på innermitten. Otroliga dilemman, och när Janne bytte ut Isak mot Spanien så blev det beslutet otroligt sågat i efterhand. Nej, jag är nöjd med coachingen men besviken på resultatet.
På tal om resultat så har det funnits en diskussion kring Sveriges insatser i gruppspelet där vi spelar en tråkig, outvecklad men resultatinriktad fotboll? Jag vill tänka att det mest är ett koncept som förts bland människor som kanske inte är insatta, eller som helt enkelt bara vill bli underhållna med offensiv skojfotboll. Nu vet jag att så inte är fallet utan diskusionen finns på många nivåer i fotbollskunnande så det verkar inte i alla lägen vara en faktor. Jag säger inte att jag har en rätt åsikt här, och jag har dessutom en skada som älskar bra försvarsspel. Men jag tänker citera några mycket tänkvärda utdrag ur en av Olof Lundhs krönikor under mästerskapet som heter Anderssons enda uppdrag är att leverera resultat”:
”Det är svårt att inte blir imponerad av Janne Andersson, Peter Wettergren och spelarnas förmåga att gräva fram resultat. Andra gruppsegern i rad i ett mästerskap. Under VM 2018 var det med Tyskland i gruppen, under EM är det med Spanien i gruppen. Förbundskaptenen har tagit Sverige till mästerskap på mästerskap och även vunnit en sväng av Nations League.
Sällan har jag känt av så blandade känslor från supportrar som följer landslaget. En del är oerhört glada och väljer bara att se triumferna. Andra är besvikna över spelet och att Sverige är fegt. Vet att även en del i svensk fotboll känner likadant även om man inte kliver fram. Det är svårt att få gehör när ett landslag presterar, men räkna med att den debatten kommer att flamma upp när Sverige får en motgång.
De sistnämnda eldas på av delar av fotbollsintresserade i Europa och framför allt tränare som förlorat likt Spaniens och Polens förbundskaptener. Det kan Sveriges landslagsledning och spelare strunta i. Vad man anser utanför landets gränser är väl strunt samma. Fotboll handlar om att vinna och om någon misslyckas och skyller på motståndets spel är det bara löjligt.
Frågan är vad en förbundskaptens jobb är? Ska han utveckla svensk fotboll? Det är mycket möjligt att det ska vara hans uppdrag men då får man nog ha en annan förbundskapten. Eller ska han se till att maximera resultat med de spelare han besitter? Och på den vägen hämta hem resurser till svensk fotboll? Just nu ligger Janne Anderssons landslag på dryga 300 miljoner bruttokronor inspelade.
Kanske går det att kombinera utvecklande av spel och göra resultat? I den bästa av världar är det så, men det är sällan det sker. Framför allt är Andersson och Wettergren mer pragmatiskt lagda och står för en annan fotboll.
I Offsides reportage inför EM framkom att Wettergren fastnat för att Sverige vann bollinnehavet men fick stryk med 3-0 mot Portugal. Vem tackade Sverige för det?
Går det att hylla prestationen att alltid göra resultat men ändå kritisera spelet? Två tankar i huvudet på en och samma gång brukar vara svårt. Men för mig är det givet att man måste kunna trycka på att innermittfältet inte fungerar och att det hämmar det svenska spelet. Eller att en del spelare inte alltid håller nivån och att de måste skiftas ut.”
I mina ögon (Alex här igen) så är denna diskussionen väldigt intressant, för jag anser nog cyniskt nog att i alla fotbollsmatcher och i alla delar av elitidrotten så har vi kommit dit där vinsten är allt som räknas. Sedan finns det såklart undantag, när viktigare saker än idrotten hamnar i fokus (ex. Danmark-Finland). Men om vi håller oss inom själva elitidrotten och inte kliver utanför till humanism eller annat så tenderar lag och utövare att ”göra det som behövs”. Att många viktiga matcher ofta blir få mål i handlar ju i stort om att bägge lagen ofta vill göra precis det som behövs med så små risker som möjligt. Så om vi bortser från att vi alla älskar principen ”allt snyggt går” och att ”bra brassefotboll alltid är den bästa” så landar vi nog i att det är matchvinsten vi vill åt oavsett hur det såg ut. För som en snabb jämförelse, matchen mot Ukraina är den första i mästerskapet där Sverige vinner ALL statistik, men nog hade vi hellre gått vidare än att vinna statistiken? Det hade iallafall jag.
Domare, experter, Danielsson, VAR osv…
Jag skulle också säga att i alla tv-sändningar runt EM så finns det mycket jag uppskattat, men två saker som jag verkligen uppskattat: 1. Ola Toivonens medverkan och ganska tama men väldigt precisa små kommentarer i studion och ännu mer 2. Jonas Ericssons medverkan i studion. För gud vad det har behövts en retoriskt duktig person som förstår sig på domare och VAR.
I halvlek mellan Tjeckien och Danmark så finns det en session där Jonas Eriksson pratar om en feldömd hörna som leder till danmarks ena mål. Hörnan skulle ha vart inspark. Han säger att man i domarutbildningen får lära sig att alltid ta inspark om man är osäker, för på inspark blir det inga mål och inga skriverier.
Therese Strömberg frågar då Jonas, men om detta var en frispark som dömdes fel så KAN var gå in och granska och säga till domaren att det är fel, men inte en hörna?
Jonas svarar: Korrekt.
Therese säger då att hon inte förstår logiken bakom det.
Jonas följer upp med att: ”Det är inte så konstigt, för det finns ingen logik, det finns en gränsdragning som mycket väl kan diskuteras men för att diskutera den så behöver vi några timmar i SVT-play.”
Och här tänker jag påbörja det jag tänkt på mest de senaste dagarna som slitit mig och troligtvis många fler itu. För ja, Sverige borde ha gjort fler mål mot Ukraina, gärna det första målet, och sedan bara vunnit matchen under ordinarie tid. Tyvärr ville marginalerna, Ukraina, gudarna, bollen, gräset, möjligtvis domaren och VAR-rummet annorlunda. OCH för mig personligen så tycker jag det är konstigt att alla ”experter” är så extremt tydliga när de säger att det röda kortet ej går att diskutera. För jag vill diskutera det, jag vill åtminstone få en logisk förklaring och inte bara få förklarat för mig att ”jag är dum” eller ”blåögd” som ens kan tänka att det inte skulle vara rött kort. Nu kan jag köpa ett rött kort på Danielson, men det är mer baserat på en rent moralisk fråga än på att jag förståt den för mig icke-existerande logiken.
Det jag allra främst vill diskutera är kanske inte Danielsons exakta situation, uan snarare alla närliggande situationer som då borde(?) bedömas på samma vis, men inte görs på grund av inkonsekvens. Längst ner i detta inlägget finns utrdrag ur svenska regelboken för de som vill sätta sig in i det.
-”men innan förbundskaptenen kunde skörda något utifrån skiftena så kastade sig Marcus Danielson in i en tackling där han träffade olyckligt. Domslutet går inte att diskutera, det var ett korrekt rött kort.” Olof Lundh
”Marcus Danielsons sträckta fotsula mot Artem Besjedins knä, en Var-granskning, elaka bilder. Ett oturligt men solklart rött kort, enligt regeltolkningen.” – Simon Bank
”Det ser ju inte alls bra ut. Hans knä viks ju och de kollar på VAR och bestämmer sig för rött kort, och då är det väl så. Även om det i stunden kändes orättvist, säger han.” – Marcus Danielson
”Utvisningen är dessvärre, helt korrekt. Tacklingen äventyrar motspelarens säkerhet – även om det inte finns någon avsikt eller om ukrainaren faktiskt springer in i Danielssons utsträckta ben eller fot. Avsikten är alltid underordnad konsekvens vad gäller ojust spel. Det vill säga att vad som händer är viktigare än spelarens avsikt”, skriver förre Fifa-domaren Jonas Eriksson, numera expert i SVT, i ett sms till Sportbladet.
”Det där är inget rött kort. Han har rätt att gå för den bollen. Återigen är det slow motion-bilder som får en oskyldig satsning att se värre ut än vad den egentligen är. Löjligt” – Gary Lineker
”Att påstå att det inte är rött kort är direkt blåögt.” – Makoto Asahara i sportbladets EM-podd notera att det dock är en bra diskussion kring detta i detta avsnittet där framförallt Frida Fagerlund och Johanna Frändén säger många vettiga saker.
Jonas Ericson är i en längre intervju om situationen i DN, där han belyser situationen och utvecklar:
”– Den är svår att komma ifrån. Den fyller alla kriterier för att det ska vara ett rött kort, säger han om Danielsons rensning.
– Att han träffar bollen förmildrar inte omständigheterna att det blev ett rött kort.”
En invändning mot domslutet, som Lineker med flera har lyft fram, är att den ukrainska spelaren Alexander Karavaev däremot klarade sig undan kort när han i den 112:e minuten kraftfullt träffade den svenske anfallaren Marcus Berg, till synes i både bröst och huvud, med benet efter att han nått först på bollen.
Var går egentligen skiljelinjen? – Den är jättespännande att dra. Regelboken är svart och vit, digital och binär med ettor och nollor – men sen ska det tolkas och det gör man på helt olika sätt, säger Jonas Eriksson.
– Jag vet folk som tycker att det borde ha varit straff för Ukraina, att Marcus Berg kommer in och kör över Karavaev. Jag vet andra som tycker att det är ett solklart rött kort för att det är ett knä i bröst och ansikte. Och sen vet jag de som tycker att det här är en normal del av fotboll, att spelare kommer glidande och krockar. Någonstans där finns ju svaret, fortsätter Eriksson.
– Jag hade kunnat förstå och acceptera om det blivit en grov utvisning eftersom det är ett knä i bröstet. Tar du den stillbilden och använder det frimärket så är det en fot i bröstet eller ett knä i nacken – det är klart att det är ett rött kort.
Anledningen till att Daniele Orsato ändå inte visade ut Karavaev tror Jonas Eriksson var att ukrainaren bedömdes ha gjort vad han kunde för att undvika en kollision medan Danielson däremot inte hade tillräckligt bra koll på sin omgivning.
– Var det avsiktligt? Nej, absolut inte, och det var inte Danielsons heller. Men kunde Karavaev ha vetat om att Berg skulle komma glidande? Nej, det var nog svårt att förutse. Kommer Berg in med hög fart? Ja, det gjorde han. Försökte Karavaev hoppa över Berg? Ja, det gjorde han faktiskt, men träffade ändå olyckligt.
– Rent teoretiskt är det klart att det hade kunnat vara ett rött kort. Men det är nog så här de har resonerat.
Är det någonting i regelboken som du har synpunkter på i de här frågorna?
– Jag tycker att det finns en inkonsekvens som man har sett till stor del, säger Jonas Eriksson och hänvisar till tisdagens andra åttondelsfinal på Wembley där Englands Kalvin Phillips stämplade Toni Kroos.
– Det är bara tur att Kroos inte bryter fotleden. Phillips fick bara gult kort och sen har du Ethan Ampadu i Wales som blev utvisad mot Italien för en betydligt lindrigare situation. Där saknar jag den röda tråden. Det är otydligt, säger Jonas Eriksson.
Så summa summarum tycker Jonas att det är otydligt, och det tycker jag med. Danielson rensar en boll men är kvar i luften när någon springer in i honom. Rött kort för resultatet är att det är en riskfylld situation och Danielson bedöms inte ha tillräcklig kontrol runtom sig. Det känns som omöjliga krav i det fall att man är ensam när en situation påverkas? Hur lång tidsrymd behöver jag ha kontroll över? Samt att i detta fallet delas först ett gult ut sedan tillkallar VAR domaren, något som inte gjorts i majoriteten av andra matcher under mästerskapet. Nu är jag inte så blodtörstig att jag vill att spelare skadas, utan jag lider med den ukrainska spelaren, men alla som kliver på planen vet också att olyckor kan ske, detta är olyckligt för båda. Med VAR eftersöktes en mer rättvis fotboll, det har vi fått nu med att regelboken efterlevs till punkt och pricka, IBLAND!
Kvartsfinaler
Schweiz – Spanien 1.1
Spanien fortsätter att vara sådär, Schweiz fortsätter att göra allt de kan för att gå vidare. Tyvärr denna gången var det en spelare som gick för långt, går in övertaggad rakt in i en situation mot en annan spelare och får ett till och med i min komplicerade bok väldigt tydligt rött kort. Övertaggad, gå hem, Schweiz, följ med…
Belgien – Italien 1-2
Den gyllene generationen i Belgien räckte ännu en gång inte till. Italien var det bättre laget sett över matchen totalt sett och förtjänade att vinna, MEN Belgien är otroligt när vid flera tillfällen att kvittera och detta kunde fortfarande gått åt båda håll. När man kommer till den här delen av turneringarna så är det inte enkelt och denna matchen visar det, Italien lär ta över Belgiens favoritstämpel ihop med England?
Tjeckien – Danmark 1-2
De putsade siffrorna till trots så var detta Danmarks match hela vägen och Tjeckien kommer inte upp i nivån so behövdes för att hota hela vägen. Danmark fortsätter att imponera med tredje raka vinsten.
Ukraina – England 0-4
Ett slutkört Ukraina hade INGET att sätta emot England och jag hoppas att Sverige hade gjort det bätrre. Men Ukraina tömde sig mot oss och det var soppatorsk hela vägen. Kane har blandat sig i leken och ligger nu på tre mål för turneringen. Kan det vara så att England faktiskt ska gå hela vägen? Neeeh, det kan väl ändå inte gå?
Turneringsupplägget
Att ha ett mästerskap utspritt lät väl idiotiskt på förhand, men ok då. Sedan lite bättre när man då pratar om att ”vi behåller formatet eftersom vi inte vill samla alla fans på en plats på grund av Covid-19”. Ok, fine. MEN, att ha ett mästerskap utspritt i olika länder, när alla länder har sina egna regler kring reserestriktioner med självisoleringar osv. Det är faktiskt RIKTIGT, RIKTIGT dåligt. Att de personerna som var på sista matchen i gruppspelet, som tidigast lagligt sett kan få resa till och se en semifinal i London… Det är faktiskt helt horribelt. Nu vet jag inte om det hade hjälpt Sverige men med tanke på att jag inte i vuxen ålder vart på en match live som vi inte vunnit så tror jag faktiskt att hade jag vart i Glasgow så hade vi vunnit.
Värdelöst, UEFA, gör om gör rätt.
FIFA, sluta vara sämre än UEFA… Säg åt Quatar att dra och lägg VM i Tyskland som löser det med vänsterhanden.
TIPSET!!
Ja, och då är vi äntligen framme vid det som är viktigast i vår värld. Och vi har ett gäng som tippar imponerande bra i toppen även om i stort sett alla missade allt i åttondelsfinalerna.
Vi har en liten utbrytargrupp med Chrippa i ledning, tätt följd av Sara/Alice, Jonas Svensson och Alex/Adel. Sedan är det en liten lucka ned till en jagande klunga som leds av Joakim Lagergren.
Det finns på sin höjd (om man har chans på vinnare och skyttekung med) 25 poäng kvar att dela ut. De 15 poängen som maximalt går att få i matcherna är otroligt spännande att följa.
Jag hoppas alla har koll på sina rivaler nu när vi går in i sluttampen. Eftersom det för vissa av er nu handlar om att ta er förbi dem i första hand, och vinna tipset i andra hand.
Lycka till alla vänner!
Regelutdrag kring farligt spel i fotboll och domares bedömningar
Utdrag ur svenska reglerna om att riskera motståndares säkerhet (Hoppa över om ni vill, notera att jag ej kntrollerat om skrivningarna är annorlunda i de internationella reglerna):
”Om ett regelbrott innehåller kontakt bestraffas det med en direkt frispark eller
straffspark.
• Oaktsamt är när spelaren visar en brist på uppmärksamhet eller hänsyn då
spelaren försöker erövra bollen, eller att spelaren handlar utan försiktighet.
Ingen disciplinär bestraffning behövs
• Vårdslöst är när spelaren handlar med likgiltighet inför faran eller följderna
för en motspelare och måste varnas
• Utfört med överdriven kraft är när spelaren överskrider den kraft som
behövs och riskerar motspelarens säkerhet och måste utvisas”
”Spela på ett farligt sätt
Att spela på ett farligt är alla sätt som, när en spelare försöker spela bollen,
riskerar att skada någon (inklusive spelaren själv) och innefattar att hindra en
motspelare i närheten från att spela bollen av rädsla för skada.
En sax- eller cykelspark är tillåten under förutsättning att den inte är farlig för
en motspelare.”
”Allvarligt otillåtet spel
En tackling eller försök att erövra bollen som riskerar motspelarens säkerhet
eller använder överdriven kraft eller brutalitet ska straffas som allvarligt
otillåtet spel.
En spelare som rusar mot en motspelare när spelaren försöker erövra bollen,
framifrån, från sidan eller bakifrån och använder det ena eller båda benen,
med överdriven kraft och riskerar motspelarens säkerhet gör sig skyldig till
allvarligt otillåtet spel.”