Resan tar sin början

 

Äntligen ett fotbollsmästerskap, äntligen ett VM och ännu mer, äntligen ett VM med Sverige som deltagande nation! I VM sammanhang har vi inte vart med sedan 2006 i Tyskland och även om känslan inte har vart så illa, så är det ändå 12 år (!) sedan Sverige var med i ett VM-slutspel. Det var verkligen dags även om resan hit inte var en dans på rosor, låt oss visa att det inte var engångsföretelser som gjorde att vi har slagit ut både Holland och Italien på vägen hit, samt slagit Frankrike på fingrarna i VM-kvalet.

Sveriges första match är på måndag, låt oss därför släppa det en liten stund och diskutera i större termer.

VM inleddes idag med en härlig praktknall där hemmanationen Ryssland fullständigt demolerade Saudiarabien. Mäktigt redan i inledningen med den ryska nationalsången (om inte bäst så är den iallafall topp 3 över mäktigaste nationalsångerna) och en fullsatt arena, alla förhoppningar för så många nationer som är med och en hemmanation som verkligen inte är säker på riktigt vart man har sig själv. Spelare i Ryssland har senaste dagarna gått ut i rysk media och bett dem att sluta kritisera landslaget och åtminstone försöka stötta om de nu inte tycker att de är något bra, i flera veckor har de blivit sågade av sin egen press riktigt ordentligt.

Om man nu blivit så sågad, så är det nog ändå ganska skönt att gå ut och genomföra den största premiärsegern på 84 år i VM-sammanhang, 5-0. Riktigt snygga mål, det var tårarna från Alan Dzagojev när han klev av efter 22 minuter, in kom ersättaren och satte 2-0 efter att ha chippat bollen över en glidtacklande motståndare. Psykologiskt var matchen klar där, vi fick ett gäng snygga mål till. Ryssland uppträde bra och spelade med en del fart och hopp. Och detta klädde ju in hela VM i en feber som kommer bära oss långt. Ryssland kommer nu ha hopp åtminstone gruppspelet ut, och det är viktigt med en värdnation med hopp för alla fans för alla länder!

Tyvärr har tonläget skiftat snabbt efter matchen och förbytts mot att Saudiarabien helt enkelt inte håller klassen, att Ramadan (som avslutades idag) som inneburit att många spelare inte ätit eller druckit ordentligt över de senaste två veckorna vart orsaken till att spelarna helt enkelt inte orkade ordentligt. Vi får väl se. I vilket fall en förlösande start för ett mästerskap som vi hoppas ska blåsa samma offensivglada känsla som sköljt över Europas toppfotboll under det senaste året!

Vad kan vi annars förvänta oss i årets upplaga av VM?

•  Världens bästa underhållning?
  Ja, verkligen. Ett VM är så speciellt! För några veckor så tar alla dessa fotbollsmiljonärer, konstnärer och världsartiser och lägger sitt vanliga yrke åt sidan, de drar på sig landslagströjorna, fäster hjärtat på utsidan av kroppen och skriker ut sin glädje och samtidiga frustration över att vara där. Drömmarna i ögonen på världstjärnor som har allt, men som plötsligt står med möjligheten att göra det som de fantiserade om när de kickade boll på gården hemma som åttaåringar.

  Det kommer vara mycket, mycket tårar, mycket glädje, mycket känslor, mycket ilska, frustration. Mycket av allt, inte bara för spelarna, för här står de på riktigt enade med sina fans, en missad chans här är inte bara en missad chans i en av 60 matcher över en lång säsong. En missad chans här är gemensam smärta med hela sin befolkning, sin familj och sig själv som barn. Det är en miss som inte bara indirekt, utan väldigt direkt kan göra att du inte får uppleva din barndoms största dröm tillsammans med ditt lands hela folk och alla på läktarna i samma tröja som du själv. En lyckad träff som sitter i krysset, ja det är samma som allt ovan, fast tvärtom. En eufori som man kan bära med sig i resten av livet, delad med en nation. (Om ni vill veta vad jag menar så ta en titt på reprisen över firandet efter Rysslands 2-0 idag från inhoppande Cheryshev!).

• En Messi med hjärtat utanpå och bucklan i handen?
  Den lille vanligtvis tillbakadragne världsartisten som alla vet är en av världens största fotbollsspelare saknar en sak, en tung titel med sitt Argentina. Utan den kommer han alltid vara i skuggan av Maradona, kanske även med den men utan den så tas inte frågan upp
• Att England floppar?
  Ja, det är väl som vanligt inte en fråga om de kommer floppa, utan snarare när, kan de ske redan i gruppen? Tveksamt men ändå, för ett land som alltid vart bäst sedan de ”uppfann fotbollen” så tenderar de alltid att lyckas. Talar något emot det i år? Ja, ganska många saker, men nej, det är ju trots allt England vi pratar om.
• Ska Island flyga vidare?
  Vi kan vara helt säkra på en sak, de kommer verkligen försöka! Om vi bör tro på det? VM är inte EM, detta är en annan sak. Antingen så kommer de kväva andras spel och bygga sitt eget, eller falla med flaggan i topp. Oavsett vad så har en viss skåning en gång kopierat uttrycket ”bollen är rund och allt kan hända”, och ja, så är det verkligen!
• Ett Afrikanskt lag som går långt?
  Man kan inte annat än hoppas, de Afrikanska lagan är ofta intressanta, fartfyllda och tyvärr fortfarande inte riktigt där. Men om man bara kollar på lagens olika smeknamn Egypten=Faraonerna, Nigeria=Super Eagles, Senegal=The Lions of Teranga eller Tunisien med sitt ”Eagles of Carthage” så känner man ju mer med lagen. Lägg därtill till alla härliga karaktärer i deras lag som exempelvis Senegals tränare Aliou Cissé, alltså ser man så härlig ut som han gör, då måste det ju bara gå bra?
• En hel Neymar, ett helt Brasilien?
  Många av er har gjort er läxa, ni vet att det Brasilien som är med i år är ett annat lag än det för fyra år sedan när allt föll ihop som ett korthus först med Neymars skada och sedan Tysklands otroliga effektivitet. I år har Neymar ”vilat” sig i form som skadad och kommer på gång till mästerskapet, och Brasilien har ett lag som skrämmer historieböckerna, men är dem hela efter det förnedrande uttåget för fyra år sedan? Hur håller psyket om motgången dyker upp?

Oavsett vad ni själva tror, så har vi just klivit på tåget för en månads känsloresa om man ger sig hän, mitt i ett 2018 som lovar hög livskvalité och stor underhållning.

Välkommna till festen – dags att känna, njuta och leva!

// Alex