VM2018 – Speldag 17

I pappas fotspår?


Matcher

Åttondelsfinaler

Spanien – Ryssland 1-1
Kommentar: Vi fortsätter på det inslagna spåret och slår ut stornation efter stornation. I den här takten kommer Japan vinna VM. Matchen i sig lämnade mycket att önska, ett Ryssland som låg på försvar nästan till överdrift men lyfte effektivt när man väl gjorde det (inte så ofta) och ett Spanien som aldrig höjde tempot, det gick för långsamt, var för lojt. Extremt mycket bollinnehav, inget som helst innehåll. Ryssland dock, fortsätter att göra mycket av lite och äntligen efter vadå, 100 år? Fick Akinfeev (målvakten) bli hjälte för Ryssland!

Kroatien – Danmark 1-1
Kommentar: Oavsett vilket lag som hade vunnit den straffläggningen så skulle båda lagen behandlas som hjältar, en riktigt bra och tuff match. Danskarna spelade upp sig mest jämfört med tidigare nivå och imponerade, under stora delar av matchen förde man spelet vilket måste ses som riktigt bra med tanke på vad Kroatien mönstrar på plan. Sen har vi den där Kasper… VILKEN GRABB, PAPPAS POJKE! Hans attityd, pådrivande och peppande, straffrädningen på övertid, leendet innan straffläggningen, psykningarna mot straffskyttarna. Trots alla de sakerna så räckte det inte till idag, men frågan är om detta VM kan vara det som saknats för att Kasper ska ta steget in i den riktiga världseliten? Pappa Peter vann titeln världens bästa målvakt två gånger, kan Kasper komma dit åtminstone en? Han har alltid vart lite för kort, men attityden bygger några cm? Trots dansk förlust, så ska de ha all heder, de pressade Kroatien in på sista straffen. Tack för showen Danmark, vi höll på er, bra jobbat Kroatien och lycka till, kanske kan in falla mot ett annat nordiskt gäng i semifinal om ni klarar Ryssland i kvarten?


Dagens tankar

Det är otroligt kul att följa åttondelsfinalerna som bjuder på otrolig spänning. Man är nervös i varenda match. Än så länge är det väl bara Frankrike som aldrig känts nära att åka ut mot sitt motstånd?

Idag var verkligen målvakternas dag, Akinfeev strålande i Ryssland, Schmeichel strålande och Danijel Subasic strålande. De gea ska vi nog inte kommentera, det är inte hans fel, men att släppa in 5 mål på 6 skott innan det är åttondelsfinal där man släpper in en mängd straffar, det kan ju inte kännas riktigt bra. Men hyllas de som hyllas bör, det är så många gånger målvakter blir syndabockar, de blir hackade på eller till och med dömda för enskilda misstag som går på ögonblick. Men idag, så gjorde målvakterna många om inte alla rätt. All heder!

Nu får vi se Kroatien – Ryssland i en kvartsfinal, två lag som båda verkligen vill ta en semifinalplats, Kroatien har en gång tagit en bronsmedalj, 1998 och i övrigt har man inga jätteprestationer i VM. Sedan har vi värdnatione Ryssland, från ingenstans, ett smutskastat och utskrattat lag innan turneringen, till och med av sitt eget folk, står plötsligt i en kvartsfinal och har sparkat ut Spanien. En av de sakerna som gör fotbollen så stor är just detta, 90 minuter (+ ibland lite extra) kan kora vem som helst som vinnare baserat på dagsform, mod och lite gammalt hederligt flyt.

Profilen att berätta om idag är såklart Rysslands målvakt Igor Akinfeev, målvakten i Ryssland som väl aldrig riktigt fått det erkännandet som han förtjänat eftersom han blivit kvar i Ryssland, spelat för CSKA hela sin karriär och är för närvarande kapten i laget. Debuterade redan som 17-åring 2003 och fick en utnämning som Europas mest lovande målvakt 2008. Men eftersom han alltid stannat i Ryssland och CSKA har han aldrig riktigt erkänts, mellan 2006 och 2017 så fick han inte hålla nollan en enda gång i Champions League vilket gav honom det internationella ryktet av målvakten som alltid släpper åtminstone en boll. Kanske, är det så att detta mästerskapet, så sent in i karriären blir det där som förändrar någons långa och framgångsrika karriär från något stort, till något legendariskt, för visst är det väl små detaljer som avgör? Som exempelvis att man hänger kvar med en fot i luften under en straffläggning mot Spanien…


Missa inte


Tipset

Vi har en solklar dominant än så länge i slutspelet med Magnus Ericsson på 10 poäng, några 7:or och 5:or finns det men Magnus klättring från kvalplats till toppstrid på fyra matcher har vart imponerande. Jag personligen hoppas nu innerligt att Magnus lugnar sig lite och låter mig behålla stafettpinnen eftersom jag snart tänkt bedömma den som min ägodel… För visst måste det väl vara så att om man har ledningen tillräckligt många dagar så avslutas tävlingen och man räknar inte klart?

Skämt åsido, det är otroligt öppet och många som har möjligheten att ta upp kampen, vi har många som fått upp farten ordentligt här i slutspelets start och jag tror att vi har mycket spänning kvar framför oss, både i tips, och i fotboll!

All lycka!